Otroligt längesedan jag gjorde en ordentlig uppdatering.
Senaste perioden, eller ska vi säga denna sommar har varit ett virrvarr av små rosa moln,
befordran på jobbet, kära återseenden med vänner, festival, resor till nya länder, till favoritstäder, omvälvande nyheter och känslor. Med andra ord, I've been busy!
Det är inte förrän den senaste veckan jag har fått ro till att varva ner, luta mig tillbaka och faktikst tänka.
Känns som om jag satte mig själv lite på "hold" redan i våras, för att klara av denna hets.
Och nu när hösten är kommen och jag blivit mig själv igen så har nya tankar, känslor och banor byggts upp inom mig.
Jag har lite planer nu, tänkte ge mig själv denna vecka att tänka igenom om detta verkligen är rätt.
Men jag har fått nog av skit, på jobbet, av haters och av människor som säger sig älska mig.
Jag tänker inte, vill inte, ska inte och vägrar låta någon trampa på mig.
Jag är en stark och självständig person, vet att jag tar mig igenom det mesta även om jag känner mig lost när situationen bryter ut. Jag behöver inga människor i mitt liv som ställer krav på mig, försöker ändra mig eller som inte kan hantera mig. Jag är en kärleksfull person om jag blir behandlad rätt, det enda jag kräver är respekt. Och kan man inte leverera den lilla egentligen självklara biten, då är jag inget för dig.
Önskar jag hade insett detta innan, och inte nu när jag känner mig sårad och dum.
Men jag antar att det är livets gång, man lever, man älskar, man gråter, man lär.
Vissa saker är bara inte menade, hur mycket hjärtat än vill så ska man aldrig låta någon såra en.
Det är inte kärlek. Kärlek kan vara svårt, men det ska även vara fint emellan varven annars finns det inget värde.
Jag hoppas att jag kommer att välja den rätta vägen nu, som så många gånger förr..
Det var allt för denna gång, hoppas ni alla mår bra.
Vi ses snart.
xxx
0 kommentar(er)
